December 1, 2025
Varför vissa lärare får AI-stöd – och andra inte
Author, Teachback
Specifications
Jones & Brown Legal
Deep expertise, decisive courtroom presence
We've been serving the Los Angeles area with expert legal counsel since 1976.
How-to
Contact Us
Kontakta oss
Kontakta oss
När postnumret avgör lärarens AI-stöd
AI har potentialen att vara den största avlastningen för lärarkåren på decennier. Men när tillgången till smarta assistenter varierar kraftigt beroende på vilken kommun man arbetar i, uppstår en ny typ av ojämlikhet. Hur påverkas undervisningens kvalitet när vissa lärare får kraftfulla verktyg, medan andra står utan?
Läraryrket är under ständig förändring, och med AI:s intåg har tempot skruvats upp ytterligare. För många lärare är AI idag en ovärderlig kollega som hjälper till med allt från lektionsplanering och differentiering till administration. Men förutsättningarna för att använda denna kollega ser radikalt olika ut beroende på var i landet skolan ligger. Det handlar om resurser, men också om synen på lärarens professionalitet och trygghet.
En delad lärarkår
I vissa kommuner ser vi en tydlig satsning. Här får lärarna utbildning och tillgång till säkra, licensierade AI-miljöer. De kan effektivisera sitt för- och efterarbete och får mer tid över till det mänskliga mötet med eleverna.
I andra kommuner är situationen en annan. Där saknas ofta centrala avtal, och lärare lämnas i ett vakuum. Antingen förväntas de klara sig utan tekniken, eller så tvingas de navigera på egen hand bland gratisverktyg på nätet. Det skapar en situation där kvaliteten på det pedagogiska materialet – och lärarens arbetsbelastning – riskerar att avgöras av kommunens budget snarare än pedagogiska behov.
När gratisverktyg blir en riskfaktor
När arbetsgivaren inte tillhandahåller en säker infrastruktur, söker sig många engagerade lärare till de öppna, kostnadsfria alternativen för att hinna med sin vardag. Det är förståeligt, men problematiskt.
Skillnaden mellan en licensierad företagsversion av en AI-modell och en gratisversion är stor. De enklare modellerna presterar ofta sämre, "hallucinerar" mer och saknar djupet som krävs för avancerad pedagogisk planering. Dessutom hamnar läraren i en gråzon: Ska man använda sin privata e-post för att planera skolans verksamhet? När verktygen inte är sanktionerade riskerar vi en "skugg-IT" där läraren står ensam med ansvaret om något blir fel.
Vem läser lärarens planering?
Den kanske viktigaste frågan rör dock integriteten, både lärarens och elevernas. Lärare hanterar dagligen känslig information. Även om man anonymiserar uppgifter, så matar lärare in bedömningsunderlag och pedagogiska tankar i systemen.
Många av de stora AI-tjänsterna drivs av amerikanska teknikjättar. Även med goda avtal och inställningar som förhindrar att datan används för träning, lyder dessa bolag under lagar som US Cloud Act. Det innebär att det finns en teoretisk dörr på glänt för utländska myndigheter att ta del av data, oavsett var servrarna är placerade.
Här lyfts frågan om svensk datasuveränitet som ett viktigt alternativ. Att köra AI-modellerna på servrar i Sverige, driftade av svenska aktörer under svensk lag, är för vissa den enda garantin för att lärarens arbete och elevernas indirekta data stannar inom landets gränser. Är det rimligt att lärare ska behöva oroa sig för juridiken när de bara vill planera en bra lektion?
Ett vägval för professionen
Vi står inför ett vägval som handlar om mer än bara teknikinköp. Det handlar om vilket stöd vi anser att den svenska lärarkåren förtjänar. Ska tillgången till modern AI vara en förmån för lärare i resursstarka kommuner, eller en självklar del av den nationella lärarprofessionen? Och hur säkerställer vi att verktygen vi ger dem är lika trygga som de är kraftfulla? Det är frågor som tål att diskuteras i varje nämndrum och kollegium framöver.
December 1, 2025
Varför vissa lärare får AI-stöd – och andra inte
Author, Teachback
Kontakta oss
Kontakta oss
När postnumret avgör lärarens AI-stöd
AI har potentialen att vara den största avlastningen för lärarkåren på decennier. Men när tillgången till smarta assistenter varierar kraftigt beroende på vilken kommun man arbetar i, uppstår en ny typ av ojämlikhet. Hur påverkas undervisningens kvalitet när vissa lärare får kraftfulla verktyg, medan andra står utan?
Läraryrket är under ständig förändring, och med AI:s intåg har tempot skruvats upp ytterligare. För många lärare är AI idag en ovärderlig kollega som hjälper till med allt från lektionsplanering och differentiering till administration. Men förutsättningarna för att använda denna kollega ser radikalt olika ut beroende på var i landet skolan ligger. Det handlar om resurser, men också om synen på lärarens professionalitet och trygghet.
En delad lärarkår
I vissa kommuner ser vi en tydlig satsning. Här får lärarna utbildning och tillgång till säkra, licensierade AI-miljöer. De kan effektivisera sitt för- och efterarbete och får mer tid över till det mänskliga mötet med eleverna.
I andra kommuner är situationen en annan. Där saknas ofta centrala avtal, och lärare lämnas i ett vakuum. Antingen förväntas de klara sig utan tekniken, eller så tvingas de navigera på egen hand bland gratisverktyg på nätet. Det skapar en situation där kvaliteten på det pedagogiska materialet – och lärarens arbetsbelastning – riskerar att avgöras av kommunens budget snarare än pedagogiska behov.
När gratisverktyg blir en riskfaktor
När arbetsgivaren inte tillhandahåller en säker infrastruktur, söker sig många engagerade lärare till de öppna, kostnadsfria alternativen för att hinna med sin vardag. Det är förståeligt, men problematiskt.
Skillnaden mellan en licensierad företagsversion av en AI-modell och en gratisversion är stor. De enklare modellerna presterar ofta sämre, "hallucinerar" mer och saknar djupet som krävs för avancerad pedagogisk planering. Dessutom hamnar läraren i en gråzon: Ska man använda sin privata e-post för att planera skolans verksamhet? När verktygen inte är sanktionerade riskerar vi en "skugg-IT" där läraren står ensam med ansvaret om något blir fel.
Vem läser lärarens planering?
Den kanske viktigaste frågan rör dock integriteten, både lärarens och elevernas. Lärare hanterar dagligen känslig information. Även om man anonymiserar uppgifter, så matar lärare in bedömningsunderlag och pedagogiska tankar i systemen.
Många av de stora AI-tjänsterna drivs av amerikanska teknikjättar. Även med goda avtal och inställningar som förhindrar att datan används för träning, lyder dessa bolag under lagar som US Cloud Act. Det innebär att det finns en teoretisk dörr på glänt för utländska myndigheter att ta del av data, oavsett var servrarna är placerade.
Här lyfts frågan om svensk datasuveränitet som ett viktigt alternativ. Att köra AI-modellerna på servrar i Sverige, driftade av svenska aktörer under svensk lag, är för vissa den enda garantin för att lärarens arbete och elevernas indirekta data stannar inom landets gränser. Är det rimligt att lärare ska behöva oroa sig för juridiken när de bara vill planera en bra lektion?
Ett vägval för professionen
Vi står inför ett vägval som handlar om mer än bara teknikinköp. Det handlar om vilket stöd vi anser att den svenska lärarkåren förtjänar. Ska tillgången till modern AI vara en förmån för lärare i resursstarka kommuner, eller en självklar del av den nationella lärarprofessionen? Och hur säkerställer vi att verktygen vi ger dem är lika trygga som de är kraftfulla? Det är frågor som tål att diskuteras i varje nämndrum och kollegium framöver.
December 1, 2025
Varför vissa lärare får AI-stöd – och andra inte
Author, Teachback
När postnumret avgör lärarens AI-stöd
AI har potentialen att vara den största avlastningen för lärarkåren på decennier. Men när tillgången till smarta assistenter varierar kraftigt beroende på vilken kommun man arbetar i, uppstår en ny typ av ojämlikhet. Hur påverkas undervisningens kvalitet när vissa lärare får kraftfulla verktyg, medan andra står utan?
Läraryrket är under ständig förändring, och med AI:s intåg har tempot skruvats upp ytterligare. För många lärare är AI idag en ovärderlig kollega som hjälper till med allt från lektionsplanering och differentiering till administration. Men förutsättningarna för att använda denna kollega ser radikalt olika ut beroende på var i landet skolan ligger. Det handlar om resurser, men också om synen på lärarens professionalitet och trygghet.
En delad lärarkår
I vissa kommuner ser vi en tydlig satsning. Här får lärarna utbildning och tillgång till säkra, licensierade AI-miljöer. De kan effektivisera sitt för- och efterarbete och får mer tid över till det mänskliga mötet med eleverna.
I andra kommuner är situationen en annan. Där saknas ofta centrala avtal, och lärare lämnas i ett vakuum. Antingen förväntas de klara sig utan tekniken, eller så tvingas de navigera på egen hand bland gratisverktyg på nätet. Det skapar en situation där kvaliteten på det pedagogiska materialet – och lärarens arbetsbelastning – riskerar att avgöras av kommunens budget snarare än pedagogiska behov.
När gratisverktyg blir en riskfaktor
När arbetsgivaren inte tillhandahåller en säker infrastruktur, söker sig många engagerade lärare till de öppna, kostnadsfria alternativen för att hinna med sin vardag. Det är förståeligt, men problematiskt.
Skillnaden mellan en licensierad företagsversion av en AI-modell och en gratisversion är stor. De enklare modellerna presterar ofta sämre, "hallucinerar" mer och saknar djupet som krävs för avancerad pedagogisk planering. Dessutom hamnar läraren i en gråzon: Ska man använda sin privata e-post för att planera skolans verksamhet? När verktygen inte är sanktionerade riskerar vi en "skugg-IT" där läraren står ensam med ansvaret om något blir fel.
Vem läser lärarens planering?
Den kanske viktigaste frågan rör dock integriteten, både lärarens och elevernas. Lärare hanterar dagligen känslig information. Även om man anonymiserar uppgifter, så matar lärare in bedömningsunderlag och pedagogiska tankar i systemen.
Många av de stora AI-tjänsterna drivs av amerikanska teknikjättar. Även med goda avtal och inställningar som förhindrar att datan används för träning, lyder dessa bolag under lagar som US Cloud Act. Det innebär att det finns en teoretisk dörr på glänt för utländska myndigheter att ta del av data, oavsett var servrarna är placerade.
Här lyfts frågan om svensk datasuveränitet som ett viktigt alternativ. Att köra AI-modellerna på servrar i Sverige, driftade av svenska aktörer under svensk lag, är för vissa den enda garantin för att lärarens arbete och elevernas indirekta data stannar inom landets gränser. Är det rimligt att lärare ska behöva oroa sig för juridiken när de bara vill planera en bra lektion?
Ett vägval för professionen
Vi står inför ett vägval som handlar om mer än bara teknikinköp. Det handlar om vilket stöd vi anser att den svenska lärarkåren förtjänar. Ska tillgången till modern AI vara en förmån för lärare i resursstarka kommuner, eller en självklar del av den nationella lärarprofessionen? Och hur säkerställer vi att verktygen vi ger dem är lika trygga som de är kraftfulla? Det är frågor som tål att diskuteras i varje nämndrum och kollegium framöver.
Kontakta oss