November 19, 2025
När viljan att mäta överordnas viljan att möta
Author, Teachback

Specifications
How-to
Contact Us
Kontakta oss
Kontakta oss
November 19, 2025
Author, Teachback

Den administrativa bördan
De flesta väljer läraryrket för passionen till pedagogiken och mötet med eleverna. Ingen söker sig till skolan för att fylla i blanketter eller navigera i komplexa IT-system. Ändå visar verkligheten att en stor del av arbetsdagen ägnas åt uppgifter som ligger långt bortom klassrummet. Vi måste våga prata om den tunga sanningen i svensk skola. Det handlar om den administrativa bördan. Detta är inte en känsla utan ett väldokumenterat arbetsmiljöproblem. Rapporter visar entydigt att lärare i Sverige arbetar fler timmar än genomsnittet i jämförbara länder. Det beror inte på mer undervisningstid utan på en omfattande administration som tar tid från kärnuppdraget.
När systemet utmanar det pedagogiska mötet
Problemet är inte enbart att administration tar tid. Det allvarliga är att det skapar en struktur där rapportering riskerar att prioriteras framför relationer och pedagogisk analys. Den byråkratiska tyngden med detaljerad dokumentation och matristunga bedömningsprocesser dränerar läraren på energi. Det urholkar kärnan i läraryrket genom att stjäla tid från tre kritiska områden. Det handlar om tiden för planering av engagerande lektioner, utrymmet för att ge eleverna kvalitativ feedback och möjligheten att verkligen analysera en elevs utveckling på djupet. Situationen är så etablerad att Skolverket sedan 2016 har haft regeringens uppdrag att föreslå lösningar för att minska denna börda. Myndighetens egen digitaliseringsstrategi har ett tydligt mål att digitala verktyg ska effektivisera administrativa uppgifter.
En digitalisering som missade målet
Ironiskt nog har den digitalisering som utlovades som räddningen ofta förvärrat problemet. Istället för en enhetlig lösning har många lärare tvingats hantera en mängd olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi har sett en digitalisering av byråkratin. Pappersarbetet har flyttat in på skärmen utan att de ineffektiva stegen i processen har tagits bort. Målet att effektivisera uppgifter har ersatts av kravet att dokumentera dem vilket paradoxalt nog skapat merarbete. Det är inte att underkänna de digitala verktygens potential men vi behöver vara kritiska till hur de implementerats. De har ofta primärt tjänat systemens behov av data snarare än lärarens behov av stöd.
“Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning.”
Tekniken behöver designas med människan i centrum
Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning. Lösningen ligger kanske i att skapa processer där tekniken tar hand om struktur och förarbete så att läraren kan ägna sig åt det mänskliga omdömet. Om vi kan låta de digitala systemen sköta det administrativa grovjobbet i bakgrunden frigörs tid för det pedagogiska mötet. Det handlar om att bygga system som förstår lärarens vardag och som syftar till att förenkla snarare än att bara registrera.
Att värdera tid som en pedagogisk resurs
I grunden handlar det om vilket perspektiv vi väljer. Tekniken borde inte styra utan ge energi tillbaka. Vår förhoppning är att vi tillsammans kan hitta sätt att minska byråkratin så att pedagogiken får ta plats igen. Det krävs en förändring för att lärare ska få den arbetsmiljö de förtjänar. Då kan vi också säkerställa att eleverna får den uppmärksamhet som är avgörande för deras framtid. Vi vill bidra till en dialog där vi flyttar fokus från den administrativa bördan till det pedagogiska värdet.
November 19, 2025
Author, Teachback

Kontakta oss
Kontakta oss
Den administrativa bördan
De flesta väljer läraryrket för passionen till pedagogiken och mötet med eleverna. Ingen söker sig till skolan för att fylla i blanketter eller navigera i komplexa IT-system. Ändå visar verkligheten att en stor del av arbetsdagen ägnas åt uppgifter som ligger långt bortom klassrummet. Vi måste våga prata om den tunga sanningen i svensk skola. Det handlar om den administrativa bördan. Detta är inte en känsla utan ett väldokumenterat arbetsmiljöproblem. Rapporter visar entydigt att lärare i Sverige arbetar fler timmar än genomsnittet i jämförbara länder. Det beror inte på mer undervisningstid utan på en omfattande administration som tar tid från kärnuppdraget.
När systemet utmanar det pedagogiska mötet
Problemet är inte enbart att administration tar tid. Det allvarliga är att det skapar en struktur där rapportering riskerar att prioriteras framför relationer och pedagogisk analys. Den byråkratiska tyngden med detaljerad dokumentation och matristunga bedömningsprocesser dränerar läraren på energi. Det urholkar kärnan i läraryrket genom att stjäla tid från tre kritiska områden. Det handlar om tiden för planering av engagerande lektioner, utrymmet för att ge eleverna kvalitativ feedback och möjligheten att verkligen analysera en elevs utveckling på djupet. Situationen är så etablerad att Skolverket sedan 2016 har haft regeringens uppdrag att föreslå lösningar för att minska denna börda. Myndighetens egen digitaliseringsstrategi har ett tydligt mål att digitala verktyg ska effektivisera administrativa uppgifter.
En digitalisering som missade målet
Ironiskt nog har den digitalisering som utlovades som räddningen ofta förvärrat problemet. Istället för en enhetlig lösning har många lärare tvingats hantera en mängd olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi har sett en digitalisering av byråkratin. Pappersarbetet har flyttat in på skärmen utan att de ineffektiva stegen i processen har tagits bort. Målet att effektivisera uppgifter har ersatts av kravet att dokumentera dem vilket paradoxalt nog skapat merarbete. Det är inte att underkänna de digitala verktygens potential men vi behöver vara kritiska till hur de implementerats. De har ofta primärt tjänat systemens behov av data snarare än lärarens behov av stöd.
“Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning.”
Tekniken behöver designas med människan i centrum
Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning. Lösningen ligger kanske i att skapa processer där tekniken tar hand om struktur och förarbete så att läraren kan ägna sig åt det mänskliga omdömet. Om vi kan låta de digitala systemen sköta det administrativa grovjobbet i bakgrunden frigörs tid för det pedagogiska mötet. Det handlar om att bygga system som förstår lärarens vardag och som syftar till att förenkla snarare än att bara registrera.
Att värdera tid som en pedagogisk resurs
I grunden handlar det om vilket perspektiv vi väljer. Tekniken borde inte styra utan ge energi tillbaka. Vår förhoppning är att vi tillsammans kan hitta sätt att minska byråkratin så att pedagogiken får ta plats igen. Det krävs en förändring för att lärare ska få den arbetsmiljö de förtjänar. Då kan vi också säkerställa att eleverna får den uppmärksamhet som är avgörande för deras framtid. Vi vill bidra till en dialog där vi flyttar fokus från den administrativa bördan till det pedagogiska värdet.
November 19, 2025
Author, Teachback

Den administrativa bördan
De flesta väljer läraryrket för passionen till pedagogiken och mötet med eleverna. Ingen söker sig till skolan för att fylla i blanketter eller navigera i komplexa IT-system. Ändå visar verkligheten att en stor del av arbetsdagen ägnas åt uppgifter som ligger långt bortom klassrummet. Vi måste våga prata om den tunga sanningen i svensk skola. Det handlar om den administrativa bördan. Detta är inte en känsla utan ett väldokumenterat arbetsmiljöproblem. Rapporter visar entydigt att lärare i Sverige arbetar fler timmar än genomsnittet i jämförbara länder. Det beror inte på mer undervisningstid utan på en omfattande administration som tar tid från kärnuppdraget.
När systemet utmanar det pedagogiska mötet
Problemet är inte enbart att administration tar tid. Det allvarliga är att det skapar en struktur där rapportering riskerar att prioriteras framför relationer och pedagogisk analys. Den byråkratiska tyngden med detaljerad dokumentation och matristunga bedömningsprocesser dränerar läraren på energi. Det urholkar kärnan i läraryrket genom att stjäla tid från tre kritiska områden. Det handlar om tiden för planering av engagerande lektioner, utrymmet för att ge eleverna kvalitativ feedback och möjligheten att verkligen analysera en elevs utveckling på djupet. Situationen är så etablerad att Skolverket sedan 2016 har haft regeringens uppdrag att föreslå lösningar för att minska denna börda. Myndighetens egen digitaliseringsstrategi har ett tydligt mål att digitala verktyg ska effektivisera administrativa uppgifter.
En digitalisering som missade målet
Ironiskt nog har den digitalisering som utlovades som räddningen ofta förvärrat problemet. Istället för en enhetlig lösning har många lärare tvingats hantera en mängd olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi har sett en digitalisering av byråkratin. Pappersarbetet har flyttat in på skärmen utan att de ineffektiva stegen i processen har tagits bort. Målet att effektivisera uppgifter har ersatts av kravet att dokumentera dem vilket paradoxalt nog skapat merarbete. Det är inte att underkänna de digitala verktygens potential men vi behöver vara kritiska till hur de implementerats. De har ofta primärt tjänat systemens behov av data snarare än lärarens behov av stöd.
“Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning.”
Tekniken behöver designas med människan i centrum
Det borde finnas en annan väg framåt. Vi tror att framtidens digitala stöd behöver utformas med en annan utgångspunkt än idag. Det handlar om att se tekniken som en medarbetare som avlastar snarare än ett system som enbart kräver inmatning. Lösningen ligger kanske i att skapa processer där tekniken tar hand om struktur och förarbete så att läraren kan ägna sig åt det mänskliga omdömet. Om vi kan låta de digitala systemen sköta det administrativa grovjobbet i bakgrunden frigörs tid för det pedagogiska mötet. Det handlar om att bygga system som förstår lärarens vardag och som syftar till att förenkla snarare än att bara registrera.
Att värdera tid som en pedagogisk resurs
I grunden handlar det om vilket perspektiv vi väljer. Tekniken borde inte styra utan ge energi tillbaka. Vår förhoppning är att vi tillsammans kan hitta sätt att minska byråkratin så att pedagogiken får ta plats igen. Det krävs en förändring för att lärare ska få den arbetsmiljö de förtjänar. Då kan vi också säkerställa att eleverna får den uppmärksamhet som är avgörande för deras framtid. Vi vill bidra till en dialog där vi flyttar fokus från den administrativa bördan till det pedagogiska värdet.
Kontakta oss